Med ett förskräckligt pipande i öronen slog jag upp ögonen. Famlande tog jag mig ut i hallen med ficklampan i högsta hugg. Var är musen? Tre katter tittar undrande på husse, som stör deras nattsömn när de för en gångs skull är inne. Ett nytt pip. Vi spetsar öronen. Katterna ser lika förvånade ut som jag. Ljudet kom från mina byxor som hängde på en krok. När katterna inte är intresserade av mina byxor går det sömndrucket upp för mig att det är min telefon. Vem skickar meddelanden tio i två på natten? Jag skakar fram telefonen, fullt beredd att skicka ett svarsmedelande till marodören. Meddelande nummer ett är ifrån Telia och nummer två från min tandläkare. Skulle kunna tro att tandläkaren har arbetsbrist, verkar inte ha sett en käft på hela dagen. Men jag tänker i alla fall inte komma förrän på måndag.
Arbetsveckans sista pass har förflutit utan intermezzon. Till och med hälen verkar bättre. Hälellulia! Bara inte HON får reda på det. Då får hälen sig en ny omgång. Jag haltade hem i lagom takt och än har hon inte misstänkt något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar