Lauritzson och Skipper

Vem skulle kunna tro att vi skulle få nässelsoppa den här påsken med tanke på vintern som varade så länge. Och så fint väder som vi har. Barn och barnbarn var på besök. De såg väldigt skeptiska ut  och undrade vad det var för grön sörja som mormor/farmor hade tänkt lura i dom. Men när de väl smakade så åkte det in mer än en sked och med ägghalvor till. Själv åt jag en rejäl tallrik med soppa och ägg.
Vid kaffet började vi prata om Ola Lauritzsons bok "Gå ner i vikt". Jag som vill ha socker eller honung i mitt kaffe fick mina varma slevar av både det ena och det andra. Men jag försvarade mig med att jag är inte söt än och lär väl kanske inte blir heller. Den där Ola är ju rena svärmorsdrömmen. Det tror jag det att han vill vårda både sitt yttre och sitt inre. Han skulle se se mig, då skulle han nog skaka på huvudet och rekommendera mig att "leva medans jag kan". Man får vara glad så länge man är spänstig nog att släppa in kattgänget på nätterna. De kommer oftast en åt gången. Det blir till att hoppa upp och ner tre gånger per natt.
Sedan var jag inte beredd när den där Anna Skipper kom på tal. Då åkte jag på en tackling följd av två minuters utvisning. Tacka vet jag Per Moberg, han vet hur man lagar mat. Det är tur att mina nära och kära inte vet vad jag stoppar i mig när jag är på resande fot i veckan. Det jag förlorar på gungorna, det tar jag ingen på karusellerna.