Pyroman bjöd på grogg i myrstacken.

Myrornas krig i trädgården. De anfaller från alla håll. Snuttalisa har redan skällt på dem. Någon form av motmedel måste till. Raka spåret till ortens järnhandel och genast var jag 250 kronor fattigare. Med mord i blicken återvände jag hem. Nu ska dom få byta spår. Först kemisk bekämpning. Jag bjöd dem på en rejäl grogg, hemlevererat till stacken. Men det gäller att skära av reträttvägen. Sedan tog jag till det mer naturliga medlet, skogsbrand. Erkännas ska att jag älskar att elda. Lugnet har återvänt, myrorna viftar med vit flagg.

Efter väl uträttat förvärv såg jag fram emot en lugn kväll. Då säger Snuttalisa "Det börjar snart att regna. Skyndar vi oss hinner vi med en promenad." Det trodde jag inte på. Min fot var lika blytung som regnmolnen. En fotboja kanske vore lösningen. Mitt midjemått signalerade till samvetet att en promenad var på sin plats. Foten värkte inte heller särskilt mycket. Tänk att man inte ens kan lita på sin kropp längre. Men å andra sidan sett så har jag hört mystiska ljud från grannen på andra sidan skogen. Nyfikenheten tog överhanden och jag snörde på mig skorna. Tragiskt nog kom inte en droppe på hela tiden och grannen hade bara rotat runt i trädgården.
Jag har börjat känna blickarna från kompisarna på jobbet. De tror nog att jag ska bli en sådan där ny Slangbella eller vad det är hon heter.