45 graders lutning utför. Se upp där nere nu kommer jag.Beskrivning av livets väg till ättestupan.
måndag 2 maj 2011
Alkolås på snusen.
Kom lite sent till jobbet idag. Fick en aning panik när jag inte kom in i nyckelskåpet, som har alkolås. Jag blåste och blåste, men inget hände. Började om igen med att läsa bruksanvisningen ifall det var så att jag missat något i förvirringen. Men det hjälpte inte, försökte blåsa med lite mindre kraft. Resultatet var det samma. Vid det här laget hade jag säkert blåst ut alla gamla spritånger från både jul och påsk. Klockan gick, nu borde någon snart kommit och undrat vem som hade försovit sig. Det har varit problem med skåpet innan, men då fanns det en lapp som talade om det. Jag blåste om och om igen. Allt syre var förbrukat och jag var så yr att jag fick hålla mig i väggen. Jag gav upp i tid innan jag tuppade av. Skulle ringa till jouren och började leta bland lapparna som satt på anslagstavlan. Det vill inte säga få, det var en hel pappersinsamling. Såg som en blind gjorde jag också, skulle vilja göra som han på Anslagstavlan på TV. Bara vifta till med armarna så att det bara blev en lapp kvar. Kanske fanns numret uppskrivet vid telefonen på väggen? Hittade inget där heller, åh vad klockan gick. Och ingen kom till min räddning. Jag hämtade min pärm, men när jag skulle slå upp den, ramlade innehållet ut på golvet. Böjde mig ner och samlade ihop papperen. När jag rätade på mig slog jag huvudet i bordskanten. Men nu hade jag i alla fall hittat telefonnumret. Till sist ringde jag jouren och fick beskedet att jag inte behövde blåsa, det var bara att öppna. Alkolåset var fortfarande trasigt. Vilken start på en måndag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar