Den nya lagen och 230 procent.

Man sa på radio att glassen hade höjts med 230 procent sedan 1980-talet. Inte för att jag kommer ihåg vad den kostade då, men visst det tycker jag väl att den är dyr. Idag var jag i Åtvidaberg och på hemvägen blev jag jättesugen på en Magnum Classic, min favorit. Bara chokladen är en upplevelse för sig. Funderade på om jag skulle inhandla en på det vanliga stället eller om jag skulle köpa en redan i Kisa. När jag närmade mig Österbymo så var det som om den lede tog tag i mig. Inte en meter till utan en glass. Jag svängde in till macken och hittade min favorit. När jag skulle betala kostade den 20 kronor. Det var dyrare än där jag brukar köpa. Funderade på varför det inte var samma pris överallt. Snål som jag är grämde jag mig över detta men tog min glass och gick ut. Aldrig mer ska jag köpa glass här, en hel krona extra. Jag slet av papperet och upptäckte att det saknades en bit av chokladen på ena sidan. F-n, det är ju en sekunda-glass. Jag funderade på att gå tillbaka för att byta, men kön kändes för lång. Så jag svalde förtreten. Det kändes som om de som stod vid pumparna tittade på mig. Precis som när man var liten och alla ville slicka på min glass. Skyndade mig till bilen, låste upp och klev in. Tog ett bett på toppen av glassen. Det var underbart. Jag njöt. Samtidigt startade jag bilen. Skulle stänga dörren med samma hand som jag höll min läckerbit. Glassen for i backen. Tittade ner på min Magnum. Den var svårt skadad. Ingen hjälp i världen kunde återställa den i ätbart skick. Jag har sällan känt mig så besviken och ledsen. En riktig katastrof. Runt omkring hörde jag oj och synd.
Då fick jag för mig att de bara väntade som hungriga vargar på att förse sig när jag åkt därifrån. Men det blev inget med det. Fick inte jag skulle heller ingen annan få. Jag körde över glassen med bilen och tittade i backspegeln så att jag träffade rätt. Kände allas blickar i nacken. Då kom jag på vad jag gjort, skräpat ner enligt den nya lagen. Det är ju bara fimpar och tuggummin som inte bötfälls. Men jag hade slängt en glass med stor pinne och allt. F-n det kan ju kosta mig 800 kronor! Jag hukade mig ner, stampade gasen i botten och försvann illa kvickt ifrån trakten.
En tung resa hem till åkeriet. Betalt 20 kronor och bara fått ett enda bett. Stannade på ÖB och tröstade mig med en 5-kronors glass. De höll jag med båda händerna medan jag snabbt mumsade i mig den.

En gnällig spik.

Näh, nu får det vara nog. Nu måste jag ha riktigt kaffe. Det går inte att hålla på med det här blasket som vi har på jobbet. Det smakar inte riktigt som kaffe ska smaka. Tacka vet jag det kaffe som man bryggde förr. Råkade titta i min termos som jag har med mig och det var ingen trevlig syn. Den var svart på insidan. Och det var inte längesedan jag köpte den. Det hjälper inte att den står med vatten och diskmedel i över natten. Men nu tycker jag inte om dagens bryggkaffe heller. Det man gör i en kaffebryggare blir aldrig riktigt varmt. Mitt kaffe ska åka med mig mer än halva dagen innan det dricks. Då är det inte varmt längre framåt eftermiddagen. Perkulator har vi haft och i den blir det gott kaffe. Men det var mycket krångel med perkulatorn, det var nästan alltid något som blev fel. Var det inte knoppen på locket som läckte, så var det kaffet som inte var riktigt kokt. Har förresten en syster som har tre perkulatorer och ingen fungerar som den ska. Nej, jag får nog göra som jag gjorde förr. Men att få tag i en melittatratt blir nog inte lätt. Jag ringde till min dotter för att fråga om hon ägde någon av delarna som jag behövde. Men hon blev alldeles tyst i luren en lång stund. Jag hörde hur hon tänkte "vad menar gubben nu". Sedan säger hon "Vad ska du göra, pappa?". Jag ska koka kaffe som man gjorde förr, förklarade jag. Det har väl alltid varit kaffebryggare säger hon. Jag förklarade för henne att man en gång i tiden kokade vattnet i en kastrull på spisen och sedan hällde det genom ett filter för hand ner i en glaskanna. Hon tror sig eventuellt ha en glaskanna, men de andra grejorna får du nog leta efter på någon loppis, tycker hon.
Ja, se dessa barn, de lever i högteknologins samhälle. När strömmen går blir det ett jäkla liv, då står de där och tittar på sina grejor och vet inte vad de ska göra. När Gudrun och Per gick förbi för några år sedan kokade jag och hustrun vatten på stormköket i elva dagar och bar in för att kunna laga mat och diska. Men det gick bra.
Ju mer maskiner vi får desto mindre tid verkar det ändå bli över till annat. Förr var det ett herrans liv om vem som skulle diska. Nu är det samma liv om vem som ska plocka i eller ur diskmaskinen, eller köra dammsugaren eller plocka upp efter barnen.

Jag kommer ihåg en dag då jag fick en present av min dotter. Det var en krokig spik. Naturligtvis undrade jag vad det betydde. Hon påstod att det var jag. Gapskrattande sa hon att det var en gnällspik.

Penser, Borg och jag.

Har ännu en natt lyssnat på radion, att ledningen för en delstat i USA är oense om en budget som inte går ihop sig. Demokraterna vill höja skatten medan Republikanerna vill sänka den. Det slutade med att de sa upp 22 000 statsanställda som inte fick rum i budgeten. Inte bara grekerna har problem, det tycks även gälla USA. Presidenten läxade upp ledningen och jämförde deras beteende med hans egna döttrars.
Idag höjde riksbanken räntan bara för att vi handlar och skuldsätter oss mer idag än vad vi gjorde för ett par år sedan. De vill hålla nere inflationen. Samma dag intervjuades Anders Borg som säger att han vill få igång ett nytt jobbskatteavdrag. På det viset vill han få fram fler nya jobb och öka konsumtionen. Den tycks vara någon som inte förstår vad den andra håller på med. Som jag ser det kommer många med mig att hålla i plånboken och inte göra några större inköp, vilket leder till färre jobb och en ny lågkonjunktur. Att det ska vara så svårt att fatta detta. Men det kanske har med Börsen att göra, för där vill de ju ha lite svängningar för att tjäna pengar. I min börs svänger det bara när hustrun plockar ur och jag fyller på. En som tjänade stora pengar på börsaffärer för ett tiotal år sedan var Erik Penser. Han kom på att köpa aktier som stod väldigt lågt, som då steg som en raket och då skulle alla andra också dit och köpa samma aktie. När den stod som högst sålde han dyrt och tjänade en rejäl hacka. Sedan gjorde han om bravuren en gång till. Tänk om det hade varit jag!
Sitter just nu och lyssnar på Allsång på Skansen och the Moniker, som har spökat ut sig med ett rött skägg samt någon röd potta på huvudet. Han ser inte klok ut. Näh, nu räcker det för idag, börjar tidigt i morgon, Vi hörs.

ROT-avdrag för flygelbyggnad.

Igår började jag med att hotta upp min bloggsida så att den skulle se lite mer proffsig ut. Så, vad tycks? Nu är det inte jag själv som gör detta, mina kunskaper är inte i den kalibern. De sträcker sig till att skriva och surfa runt på nätet. Det är Snuttalisa som hjälpt och tyckt igen. Tycker gör hon ofta när det gäller mig. Är det inte det ena så är det, det andra, sa snickarn med spiken i fickan när han slog sig på fingret och inte på tummen.
Själv sitter jag i trädgården och håller mig informerad om vad mina grannar gör med sitt bygge. De ska bygga en så att säga pensionärskuvös och det har pågått i några veckor nu. Hustrun var bekymrad redan när de började gräva ner sina plintar. Hon är van vid att se mig när jag bygger. Enligt vårt tycke var det alldeles för långt mellan plintarna i förhållande till det klena virket. Men vi får väl se.
För övrigt har jag gömt mig i snickarboden största delen av dagen. Det blir liksom lugnast så och jag får pula med mitt. Igår tog jag en sväng med Stiga.

Då kom en gammal fågelholk nerdråsandes och höll på att träffa mig i skallen. Det var väl han där uppe som inte tyckte om fastighetsvården på de små livens bostäder. Men han var så gentil att han väntade tills de hade flyttat innan han rev ner den. Jag får väl ansöka om att göra ett ROT-avdrag för renovering av flygelbyggnader. Skall se över mina brädtillgångar. Kan ju vara trevligt med nya inackorderingar nästa år också. Om inte har ju katten kul när han ska försöka ta dem. Det håller nere matkostnaderna när de föredrar uteserveringen. Där bjuds grodlår, fågel, orm och råtta. En av kattorna stökade runt i grönskslandet härom dagen, skulle väl fixa sallad som tilltugg.

Petersvik utanför Sundsvall

Petersvik är ett område strax utanför Sundsvall med ett 10-tal välbevarade sommarvillor från sekelskiftet 1900. Det är ett stycke orört sekelskifte med prunkande parker och trädgårdar och hus med välbevarade detaljer vad gäller måleri, dörrar, fönster, snickerier med mera.
Ett helt område med välbevarade sekelskifteshus av betydande kulturhistoriska värden planeras nu att ersättas av en containerhamn. 
https://www.facebook.com/#!/pages/R%C3%A4dda-Petersvik-undan-rivning/181679211887148?sk=wall Det här är inte första gången sådant här händer att kommersiella intressen går före kulturella. Jag för min del har vissa platser som jag uppskattar och jag älskar gamla hus, som är byggda med kärlek. Under mina resor med postbilen letar jag ofta efter hus som har det lilla extra. En stad som jag varmt rekommenderar och som är rädd om sina hus är Hjo.

Sådana här hus finns oftast i de gamla delarna av städerna eller i utkanterna. För det mesta är de smyckade med snickarglädje, Löwenskiöldsinspirerade. Jag har sett många hus på många platser, men ett som sticker ut mer än de flesta är ett hus som ligger i Sya i Östergötland. Bilder finns någonstans i mitt digra bildarkiv. Lovar att återkomma med dessa.
Givetvis finns det anledning att rädda gammal bebyggelse som har denna speciella charm. Låt oss stödja räddningen av husen i Petersvik.